Madelii

Det där med att ha en hund och en bebis. Jag tycker att det går galant. Lite jobbigt när F jobbar och Sessan ska ut på sin morgonpromenad för oftast sover Elton då. Som tur väl är så hann vi bygga staketet klart så på morgonen släpper jag ut Sessan i trädgården. Hon älskar att springa löst. Sen när F kommer hem så går jag en runda med henne i koppel då för då tar han hand om Elton:)

 

I början var hon så nyfiken på lilleplutt. Hon ville fram och nosa på han hela tiden, helst ville hon nog ligga på honom så man fick hålla koll hela tiden. Tycker inte hon är så jätteavundsjuk. Det är ju en stor omställning för henne eftrsom hon är en "knähund". Nu har jag ju Elton i famnen mest hela tiden eftersom han äter ganska ofta om dagarna. Men det löser sig bra, hon lägger sig tätt intill så att Elton har fötterna på henne. De är så söta. . Sessan är så duktig och lyssnar och nu när det gått snart 4 månader så har hon lärt sig att han är en del i våra liv. Mest avundsjuk är hon när vi har besök när alla ger bebis uppmärksamhet, men då passar jag på att kela henne. Över det hela tycker jag att vardagen går bra med hund och bebis och jag hoppas så att de kommer bli bästa kompisar sen och kan busa tillsammans. För trots allt så är ju Sessan fortfarande min lilla "bebis".

 

Vissa dagar känner jag att hon inte får den tiden som jag kunde ge henne innan men oftast när Elton ligger på golvet så ska hon oxå ligga där så antar att hon tror att han ger henne uppmärksamhet istället. Mina små älsklingar! Hon är ju inte en hund som behöver så mycket aktiviering så det är skönt. Hon vill mest gosa hela dagarna och helst skulle hon nog inte vilja gå ut alls. Haha!