Så mycket tankar, oror och besvikelse...

Igår var en sådan dag. En dag där allt kom ikapp. Allt om hänt den senaste veckan och veckorna. Mycket att tänka på som bara ligger och gnager och tillslut vill ut. Tårar som rinner och inte vill sluta. Tårar man inte kan sätta finger på varför de kommer för det är för mycket. Ångest över allt. Oror över allt. Det blir för mycket ibland och tillslut pallar inte mitt huvud med mer saker att oroa sig för. Det är allt möjligt. Vänner, familj, syskon, ekonomi, studier och plugg. Allt bara brast igår. När man vill så mycket men kroppen säger nej. En oror inför sommaren. En oror över de kommande två åren. En oro för framtiden , men ändå en längtan inför framtiden. Oror för en som betyder väldigt mycket. Besvikelse över en person som har betytt mycket. Ja allt kommer ikapp en tillslut och det är min familj som får se det brista. Hur mycket jag än försöker att inte visa så bara kommer det. Jag bryr mig egentligen inte att de ser mig ledsen för det är bra att visa sig sårbar men E är så känslig kille, han är som mig. Tänker mycket och jag vill inte att han ska behöva orora sig för mig när han är så liten. Han var så söt igår och jag blir förvånad för varje dag vilket stort hjärta och hur omtänksam han är. Han frågade varför jag var ledsen, jag svarade att det är inget speciellt. Jo mamma, något måste det vara. Ja det är många saker jag tänker på svara jag då. Men mamma, tänk inte på det då, och så fick jag världens kram. Detta underbara barn! Det är tur jag har mina tre killar.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0