Konstig känsla

Har haft en konstig känsla i över en vecka nu. Det kommer oftast om kvällarna. Något som trycker och svårt att andas. Känner igen det så väl. Ibland vill jag inte inse att jag inte är helt frisk än från min depression. Det är helt klart bättre men ibland sköljer det liksom över mig. Kanske mycket tankar och jobbigare dagar än andra. Många saker som suget ur min energi. Den där ångesten som bara flyger på. Får panik över att vara så nära en ångestattack och det gör ju inte saken bättre. För varje kväll som går så kommer det bara närmre. Vet inte vad man kan göra för att förhindra mer än att låta den bryta ut för då brukar det kännas bättre. Som när man behöver gråta ut så känns det genast lättare. Får väl se vart det leder men hoppas självklart att det bara är för stunden. Försöker undvika saker som gör att jag mår dåligt men vissa saker är tyvärr oundvikliga. Vissa dagar pallar jag inte vara social och kan bara vara hemma med min familj. Men är det kalas har många svårt att förstå att man mår dåligt eftersom det oftast inte syns utåt. Plus att man skäms lite över att inte orkar så man kämpar sig igenom on. Man ska le och vara glad och social. Det är en av alla småsaker som tar musten ur mig. I perioder blir det mycket sådana saker som spelar roll. Det samlas på inom mig och tillslut kommer det ikapp. Tror jag.
 
Detta är nog första sommar som jag verkligen kunnat andas och njuta på många år. Tacksam för allt. Jag försöker verkligen se ljust på framtiden. Nästa år börjar livet på riktigt ❤️ Tillsammans med mina nära tar man sig igenom det mesta. 
#fuckpsykiskohälsa 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0