Ingen ände

Alltså jag har precis börjat bli bättre från förkylningen jag åkte på för 1 månad sen. I torsdags natt så sov jag E hos min mamma och sambon hade lilleplutt. Det var nog skönt för båda barnen att få lite egentid med en förälder, aldrig hänt förut en hel natt. Iaf hade Leon spytt en gång på natten, vilket inte är ovanligt när de är slemmiga så vi antog att det var förkylningen eftersom  det bara hände en gång. Så på fredagen hade vi barnvakt en stund och då hade han varit lite lös i magen, men pigg och glad. Sedan spydde han en gång på natten igen. Så då började vi fundera på magsjuka. Men ingen annan kände något så vi tänkte att han kanske fått i sig något. 
 
Imorse så hann inte sambon mer än upp innan han fick springa på toa. Det bara flög på honom. Så ja vi får väl inse att det är någon form av kräksjuka. Jag har mått illa hela dagen, bara väntar på att det är min otur snart. Men hoppas innerligt att jag och E klarar oss och att alla är friska imorgon. Men känns ju en smula hopplös måste jag säga! Jag hatar kräksjukan och man går och mår illa så fort man hör ordet! 
 
Finns verkligen ingen ände på sjukdomarna denna vinter :( 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0