Madelii

Kl 12 på dagen den 2 juli började jag få täta värkar igen. Hade hållt på  så några dagar men sen avtagit efter 1-2 timmar. De höll på kanske var 10 min regelbundet i 1 h sen tätare och tätare. Jag kände att något var på gång på redigt. Ringde mamma och frågade va hon gjorde, det första hon sa "är det pågång nu?" Att en mamma kan förstå direkt. Haha. Jag sa jag tror det, kan vi lämna Elton. Fredrik och Elton gick ner och badade för han fattade väl inte riktigt. Dessa karlar. Efter ett tag så lämnade han iaf E så jag kunde slappna av och känna efter. Min barnmorska sa att det skulle gå fortare denna gången. Elton tog ju ca 10 timmar från första känning. Så ja när kl va 16 så ringde jag in eftersom värkarna va varannan minut sedan 3 timmar. Jag va ju mest orolig att det skulle gå fort, så vi fick åka in för kontroll. 

 

Skrevs in 16.29 graviditetsvecka 37+6.

Lyssnade på bebishjärtljud med ctg väldigt länge. De kunde inte se hur mycket öppen jag va för huvudet låg för långt bak. Det va jobbigt att inte veta, ska vi hem eller inte. Än så länge klarade jag ju smärtan.  Men va hela tiden rädd att åka hem om det plötsligt skulle gå fort. Fick ett rum för att se hur det utvecklar sig. 

 

Va väldigt illamående hela tiden. Kl 21.45 så avtar värkarna eller de blir glesare fast mer intensiva. Det är fortfarandesvårt att avgöra hur öppen jag är men ca 3 cm. Vi går en runda i källaren och där gör varje värk riktigt ont. 

 

Kl 00.15 har värkarna börjat bli starkare igen och jag tänker, hoppas att det är dags snart. Va så trött. Kunde inte sova pga värkarna.

 

00.50 öppen 4 cm. Fy va segt detta går. Får testa att bada. Hjälpte mot det onda. Helt plötsligt avstannar värkarna igen. Är detta ett skämt eller. Jävlas ungen med mig redan!? 

 

2.30 så försöker jag vila. Har glesare värkar men det gör så ont vid varje värk så måste stå upp andas, andas, andas. Får testa TENS men ärligt talat tyckte jag det bara kändes värre vid varje värk. Får Alvedon och de frågar om akupunktur. Men jag är så trött på att vid detta laget så vill inte testa något utom att få ut den där retfulla bebisen.

 

 

Kl 5 vaknar jag till. Hade lyckats sova i 30 min. Men vaknar av sådana kraftiga värkar. Vid 5.40 är jag öppen 4-5 cm. 

 

Kl 6.00 får jag ett förlossningsrum. Och då vill jag börja med lustgasen. Vid 7.25 får jag en ny barnmorska som kommer bli den som förlöser mig. Den barnmorska jag haft hela natten va helt underbar och hon sa vid bytet nä nu blir jag snuvad på en förlossning. Men hon kunde inte hålla sig borta helt, hon kikade in då och då trots att hon slutat. Va öppen 4-5 cm fortfarande. 

 

7.30 tar de hål på hinnorna så vattnet går. De tyckte inte att det hände så värst mycket och att jag kämpat tillräckligt.  Värkarna blir mer kraftiga och intensiva. Lustgasen va min bästa vän. Det enda jag hade.

 

8.15 är jag öppen 8 cm. Så fort gick det efter de tog hål på hinnorna. Fredrik undrar om det finns annan smärtlindring men Epidralen va för sent att ta. De föreslog att sätta bedövningsnålar där nere men jag sa att nä nu är det dags! Se gick ändå ut och förberedde smärtlindringen men när de kom tillbaka så kände jag sådan krystkänsla då är kl 8.29.

 

8.30 börjar jag krysta. Det känns som en hel evighet. När jag väl känner att han är påväg ut då kände jag så tydligt att de tryckte tillbaka honom och jag säger nä varför gjorde ni så. Jag orkar inte mer. De svarade att de va tvungna för det går för fort. Jag trodde jag legat där i hur länge som helst. Kl 8.35 så är lilleplutten ute. så ja det som va en evighet var i 5 min. Antagligen va jag så trött efter allt förarbete alla timmar innan. Sen fick jag en panik känsla när krystvärkarna kom. Jag vill inte, va det såhär det kändes. Nä ta mig härifrån. 

 

Denna lyckan när man får sin lilla bebis på magen. En välskapt liten pojk med 10 tår och 10 fingrar. 

3440 gram och 50 cm kärlek. 

 

Enligt förlossningens papper tog det bara 3 h 35 min själva förlossningen. Men jag räknar från första värken. För det va ju då det började även fall de ville kalla det för förarbete så var det jobbiga värkar, jobbigare än de sista timmarna. 

 

Vår lilla mini :)