Madelii

För 1 år sedan låga jag på sjukhuset i Turkiet nyopererad. Inget roligt minne då jag aldrig blir återställd. En resa som alltid kommer göra oss påminda om min skitarm! Jag blir ledsen bara jag tänker på att och bilderna har jag inte kunnat kolla på. Just nu sitter jag faktiskt och kollar igenom dem, 1 år senare. Det är riktigt jobbit. Denna resan skulle bli ett minne, en nystart efter allt som vi gått igenom år 2011 så slutade den i katastrof. Jag vet att det kanske inte låter farligt att krossa en armbåge, men det var fruktansvärt jobbigt att ligga där i ett helt främmande land, där ingen kunde språket. Tackar gudarana att jag hade min fina man där som gjorde/gör allt för mig! Han har verkligen stöttat, ställt upp och hjälpt mig detta året. Tror fortfarande jag inte bearbetat detta och tanken på att aldrig få min arm tillbaka gör mig fruktansvärt ledsen. Sen jag blev gravid har jag bara skjutit på dessa känslor och nu när jag skulle börja min ivaliditetsprövning med försäkringsbolagen så kom alla känslor tillbaka. Får se om man kan få ut något från försäkringsbolagen, men pengar får ju inte min arm tillbaks!

 

 

Dagen innan olyckan

 

Första gången jag fick åka ambulans

 

I väntan på svar på när jag ska få opereras

 

Nyopererad

 

Var inte så lycklig som det ser ut. Mest drogad!

 

/Madelii